Finaste Astrid! Det sägs att när en dör föds det en annan. Det är just så det blir nu. Just som du ska bli mormors-mormor för andra gången så somnar du in. Jag vet så väl att vi haft dig på övertid. Du har varit så trött och dålig så länge. Men jag vill inte att du ska gå. Ja, egoistiskt jag vet! Du har det bättre nu! Men det går inte att beskriva det bättre än Astrid Lindgren, du fattas mig! Jag vet att du var gammal men så fort jag kom förbi med Siri så blev du så pigg. Du har alltid funnits där för oss. Mig och mina syskon. Vi har dig att tacka för så mycket. Från mitt första andetag till du drog ditt sista idag har du funnits där för mig! Varje söndag när vi var små bjöd du på söndagamiddag. Jag fick hjälpa sig att mala ströbröd och riva morötter. Skala potatis och press citron. När det blev rörigt omkring ni stod din dörr öppen och i 8 månader delade vi sovrum. Du och jag bästa mormor. Att du var åttio och jag var åtta spelade ingen roll. När Gabriella och Anton gick i högstadiet försåg du dom med lunch och nygräddade thekakor på rasterna när de smög iväg från skolan hem till dig. Så länge var du pigg, så länge var det hos sig som familjen samlades på helgen fö att aes, äta mat och umgås. Du var kitet som samlade ihop vår spretiga familj. Nu finns du inte mer och det känns som att inget kommer att bli sig likt. Ont gör det, kommer alltid att minnas dig! Inga ord kan beskriva hur viktig du varit för oss och alltid kommer att vara. Dröm söta drömmar Astrid, min söta gammelmormor!Astrid Andersson 1920-02-06 till 2012-08-12 <3