Sitter i soffan med ett litet i famnen. Ett litet som på senare tid vuxit sig ganska stort. Imorgon ör det 18 månaders besiktning på BVC. Vi hoppas att vågen visar knubbigt även om jag tvivlar. Ändå är hon så perfekt som en varelse kan bli! Vårat finaste! Vår skatt! Vårt barn!

Känner mig nöjd med kvällen! Frans syskon kikade in och det spelades lite spel och åts lite pepparkakor.

Sedan borrade vi upp ett av mina Bortskänkes fynd på väggen! En innomhuskamin!
Sitter och tittar på den och känner mig toknöjd! Lite gamla Mary kay produkter slängdes ner i en påse. Färden bar mot ytterby och för hämtade jag mun skönhet i utbyte mot påsen. Nu sitter den på väggen och vi har proveldat!
Jag är stormförtjust!

Vad jobbigt det är med dessa uppvaknanden! Rätt vad det är så bar poppar det upp och då strömmar tårarna! Snart är det jul, jag har längtat och sett fram emot det sedan oktober. Men i år finns inte gammeltanten här... Det blir första julen utan Astrid och då börjar jag gråta igen. Jag förstår ju att det kan ta tid att sörja och att alla gör det på sitt eget sätt men jag tycker att efter ett halvår borde man kunna tänka på någon utan att börja gråta, men det kan inte jag!
Kanske beror det på skuldkänslorna som jag bara inte kan bli av med! De sista månaderna hon var i livet så var jag knappt där. Hon var så snurrig och trött, sov alltid och glömde att man var där. Jag gjorde annat, var mamma. Men det känns så fel, så dumt! Jag trodde ju inte att hon skulle dö även om jag ibland för hennes skull nästan önskade det. Dessutom så et jag ju att detta var precis som hon ville ha det. Snabbt och odramatiskt, inga tårar och inget sörjande på sängkanten. Hon klarade inte av sånt. När vi var små och morfar begravdes tryckte hon i oss godis så vi inte skulle gråta. Hon ville inte det!
Och istället kan jg inte sluta gråta nu när hon är borta!
I år blir det en jul utan... Vill inte ha en jul utan! Vill att Astrid skall vara lika levande och pigg som hon var innan hon bröt det jävla höftbenet!

Idg klädde vi granen innan jag begav mig till jobbet. He fått höra av många att det är tidigt men första advent känns som ett bra datum i alla fall om man kör plast tycker jag! Mysigt är det dessutom att ha en belyst gran i vardagsrummet.
Vi svor oss galna över att få den förbannade granen rak då vi var tvungna att köpa en ny julgransfot för att den saknades till plastgranen. Var göad över att granen faktiskt se i plast och jg slapp krypa in i grenverket på en taggig kvalsterfull gran i en timma. Ja för det var nog så lång tid det tog inkrupen i busken för att få den att stå rakt.

Slutresultatet är mysigt!

Då var vi klara med veckan uppgift i skolan! Vaser tåg sex intensiva timmar idag vilket medför ledighet imorgon! Skönt att få komma hem till familjen och mysa ikväll, Frans har hämtat kinamat och när Siri sover blir det soffmys och tända ljus!
Helt galet vilken fin familj jag har!
Jag är lyckligt lottad!

Servar en orolig natt inatt! Först vaknade Siri och vi fick byta på henne två gånger sen blev hon sp pigg att set i princip var omöjligt att då henne att somna om. det fick bli vår säng! Där kröp hon iväg och plockade med sig lite skor som hon i 20minutrr försökte få på fötterna. Hon ville läsa bok och när vi meddelade att det var natten och på natten är lampan släkt blev hon galen.
Efter någon timma i vår säng somnade hon tillslut men det innebar inte någon skönhetssömn för mig direkt! Har drömt precis hela natten och ny känns det knappt som att jag sovit alls. Som en zombie tar jag mig till skolan och hoppas på en lugn dag!

Ostbricka, så mycket bättre och världens finaste Frans!

Jag som brukar vara den värsta grinshen någonsin. Svär över allt glitter och blink, Allt rött, alla lampor och all julskyltning.

Jag går inne i stan nu och jag njuter! Blir glad i själen. Har inskaffat en liten trä-julkalender åt Siri, sån man kan lägga små saker i. Ser fram emot att det skall bli december!

Nu har jag ju en egen liten familj att fira med! Nu skapar vi våra egna traditioner och vi kommer att fira på vårat sätt, det känns så spännande.
Känner för första gången på väldigt många åt att julen bjuder på något att se fram emot! Även om jag kommer sakna att få fira den med kruttanten av tiderna och bästa mormor någonsin!

Vi är på väg hem till jörlanda på en liten dagstur. Vi gjorde ett depostop på pressbyrån så Frans fick fylla sitt busskort. Siri charmar ju de flesta och kom ut med en bit twix i handen. Behöver jag säga att hon var nöjd!

Fullt fokus på sin chokladbit!