Siri börjar sin inskolning på tisdag. Det känns jobbigt för hennes mamma, men nu känns det bättre än tidigare. Hon är ju mer självständig och skinn på näsan har hon ju. Tror hon kommer klara dagis bra mycket bättre än vad jag kommer göra.
Siris bästa kompis går på samma avdelning. Det känns hur bra som helst. De leker jättebra tillsammans och då kommer hon ju känna igen någon där.
Idag fick jag mms från kompisens pappa... Siri har fått ett eget skåp på dagis. Då kände jag också att det är lite spännande.

Angående den nya sängen.
Allt gick bra, Siri ramlade inte ur. Hon gick inte ens upp själv när hon vaknade inatt utan låg av gammal vana kvar i sängen och skrek tills Frans gick in och lyfte över henne till oss. Men nu skall det bli andra bullar. Hon skall lära sig att somna om i egen säng. Vilket inte borde vara något problem nu när man kan lägga sig bredvid henne.

Så var det iväg på sista praktikdagen för denna gång. Det känns bra nu och jag har kommit in i det igen känns det som. Allt känns bra utom att vaccinationsarmen kliar som bara den. Fick ingen reaktion på de andra två sprutorna så jag var inte beredd på det. Det är rött och kliar och så är jag öm i armhålan. Men jag som läser mikrobiologi nu vet ju precis varför så då behöver man ju inte oroa sig för. Det är nämligen så att lymfkärler i min armhåla nu är i full gång med att producera specifika antikroppar mot smittämnena i vaccinet. Detta med hjälp av maktofager, immunkompetenta T-celler, T-hjälpar1-celler, b-celler som ombildas till P-celler. om någon nu ville veta. Måste ju bara skryta om att jag lärt mig något denna kursen. Dessutom vet jag ju vad som händer i alla leden men det skonar jag er från.

Ha en toppen dag. Misstänker att ni snart hör från mig igen.

Åter igen har en vänlig själ skänkt något som vi kommer ha sp mycket nytta av. Vi Hr pratat länge nu om att det nog vore bra att försöka skaffa en riktig säng åt Siri. Nu lades det upp en annons på mim favorit internet sida och sängen är vår. Vi slapp lägga de där 700:- som vi trodde vi skulle behöva.
Och jag kan inte beskriva hur mycket Siri älskar den. Hon känner sig nog stor nu. Hon har visat Papi tusen gånger hur fin den är och att man kan springa jätte fort till väggen. Hon har gjort kullerbyttor och jag är lite rädd att hon skall slå sig de första dagarna och nätterna. Men set är ju en bra fallhöjd på den. Den når inte ens upp i mina knäveck och Siri tar sig utan vårighet både upp och ner så långe det är ljust i alla fall. Vi har lagt madrassen till spjälsängem som skydd de första nätterna har vi tänkt det ska få ligga. Så får vi utvärdera sen hur det gått.

Man blir så glad och tacksam när man får saker från folk som inte behöver. Det är inte många kronor vi behövt lägga på sådana sär nödvändigheter till Siri. Dels har vi ju fått lassor av släkt och sen så har folk som med senna säng eller hennes förra vagn helt enkelt skänkt till främlingar. Det är så roligt!
Nu skall jag försöka få min överlyckliga super speedade dotter att varva ner så hon kan få sova i sängen också.
Upp och ner som en joho far hon. Tokfisen!

Humöret kom tillbaka och då menar jag inte detvglada! Siri har hela vår tjejdag passat på att vara på sitt sämsta humör. Ända gången hon var något dånar trevlig var närmiljö mötte John för en fika. Allt har varit dåligt och eländigt och bara för att det inte räckte så är hon trött nu också eftersom hon somnade så tidigt efter sitt raseriutbrott. Så nu får man kämpa mot tröttheten också. Nu i denna sekund kom hon tillexempel springandes med pyjamas byxorna och berättade att hon vill borsta tänderna... Bara tre timmar till då.

Sii vaknade på strålande humör efter sin lilla utörladdning. Nu är vi på väg mot stan för en fika med efterlängtad vän!
Skolan tar en massa energi just nu och i och med praktiken nu känns det inte riktigt som att tid ges för att plugga just nu. Nästa vecka blir det tenta plugg hela veckan. Hoppas på att det ger önskvärt resultat annars är jag körd. Tror ju egentligen att jag har tillräcklig kunskap för att klara tentan men vill inte ropa hej.

Siri hade för en stund sen sitt första riktiga raseriutbrott. Jag tog ifrån henne min telefon efter att hon suttit med den i en halvtimme och sa att nu går vi ut istället. Trodde ju att utbrottet skulle ge med sig ganska fort men icke. I trettio minuter skrek hon som ett tortyroffer och ålade sig som en maski när jag försökte trösta. Tillslut had Egon skrikit sig då matt att hon somnade pladask. Nu har hon sovit i en timme och näR hon vaknar hoppas jag att hon är på bättre humör!

Jag är bara nöjd att jag faktiskt inte gav med mig. Det hade ju varit enklare att bara låta henne glo på film hela dagen om hon nu velat det. Me jag är mån om att hon inte blir got soffpotatis. Barn skall springa omkring och hitta på hyss, qinte titta på film hela dagarna!

Siri gillar bubbelbad! Hon kan bada hur länge som helst, ju mer bubbel ju bättre är det!

Dagens praktik har varit bra. Det är en underbar stämning på min vårdcentral och hierarkin som man stött på så många gånger tidigare inom vården känner man knappt av.
Tyvärr blev det inga venprover idag heller, i brist på lättstuckna patienter. Imorgon är det hemma dag men fortsätter att hoppas på torsdagen att jag får sticka då. Jag har mätt några blodtryck ned lyckat resultat och gjort ett par vaccinationer. Sen såg jag till att vaccinera mig själv också. Sista twinrixen fattades, tänkte min student kompis skulle få ge mig den men hittade henne ingenstans. Så hon blev besviken när jag väl hittade henne och sprutan var tagen.
I vanliga fall är jag en aningens spruträdd men så fort jag får på sig vårdkläderna så blir jag modig som ett lejon. Kanske var en liten överdrift men rädd för sprutor och nålar är jag åtminstone inte. Vilket jag verkligen är annars. Lite märkligt faktiskt, men man ostar ju om professionella jag och privata jag. Kanske är detta ett exempel på det.
Oavsett så är jag färdigstucken vilket ju känns bra inför utlandspraktiken om ett år också.