I dag fyller lillebror 21 år. Men i år är första året då han är ensamt födelsedagsbarn. Alla andra år har han delat dagen med finaste Astrid. Det känns lite konstigt att inte kunna komma dit med en orkidé och äta middag. Även om jag grattat min lillebror såklart så sätter sig hela jag på tvär och det är ingen dag som får mig att vilja fira. Inte i år i alla fall, 6 månader sedan hon dom om bara några dagar men lika förbannat ont gör det! Saknaden känns närmast oändlig, denna tant var en ovärderlig person för mig och är fortfarande!

Älskar dig Astrid!