Jag är ju inte av den typen att jag är tokig i kommersiella jippon som går ut på att få oss att konsumera mera! Därför hade jag inte, som jag har insett att de flesta andra småbarnsmammor gör, införskaffat någon  present från Siri till Frans. Men det betyder j inte att man inte kan skapa sina egna traditioner. Igår lagade vid lasange (hur stavas nu det då). Vi dukade fram fint på bordet. Dukade med de fina Intermezzoglasen från Orrefors och tände lite ljus. Dessutom lyxade vi till det med dessert. Vem uppskattar inte de klassiska päronhalvorna med after-eight liksom?

Gårdagen började bra, fortsatte bättre men slutade i kattastrof! Vad jag är trött på att ta om hand om människor som borde kunna ta hand om sig själva! Kanske jag blev för hård, kanske inte. Nu är jag orolig, orolig i massor! Men en vuxen människa måste ju kunna klara sig själv. 

Jobbigt! JOBBIGT!

Idag var jag en snabbis hos Bianca och träffade hela mamma-mafian. Sedan åkte jag in till stan och lunchade med min pappa(!!!). Han har verkligen inte gjort att rätt här i världen och det har ju tyvärr skadat vår relation. Jag vill påstå att jag inte fullt ut känner min pappa. Men jag får säga att det känns som att han håller på att skärpa till sig. Han försöker mer nu, ordna upp allt på något sätt. Även om han aldrig kommer att kunna reparera vår relation fult ut så ska han  ju få en chans med Siri. Förhoppningsvis så blir han en toppen morfar. Vi pratade lite om vad som hänt de senaste åren. Och var det gick sådär fullkomligt, galet snett. Och han skämdes, det såg jag och det sa han.

Kanske gjorde han ett litet försökt att förklara bort det men insåg ganska snabbt att det inte finns något som rättfärdigar det. Och han skämdes. Kanske låter en smula skadeglad men det kändes sköt! Jätteskönt faktiskt.

Jag är villig att ge honom en chans, och vet ni? Jag tror han kommer till att ta den!

Jag gick loss en stund på Lagerhaus idag också. Jag kom ut med en burk advent. På riktigt en adventsljusstake i fickformat. Lagom juligt för mig.

Jag har en förhoppning om att jag följande jular kommer att lära mig tycka om julen igen eftersom det bör vara något helt annat att fira jul när man har egna barn. Vi får hoppas på det för julen är en riktig pina.

Dessutom köpte jag tre kokböcker. en om chokladpraliner, en om cupcakes och en omde välkända maräng kakorna macrones (stavas det så). Ett antal silikonformar blev det också. Hurra vad det är kul med nya bakgrejor.

När jag kom hem slängde jag ihop en fläskfile till middag och sen blev det banan cupcakes... oj vad jag behöver lära mig spritsa. Det blir till att öva. Och Frans grupparbetes kompisar klagar nog inte för imorgon får som gofika.

För idag så ser det bara ut som att jag slängt en bajskorv på muffinsen. Öva öva!

Idag har vi varit effektiva. Vi åt frukost vid tio och sen drog vi igång. Jag har knäskurat toalettgolvet som hade massa ingrodd skit. Väggarna på toaletten har jag också skurat medan fin-Frans städade sovrummet och bäddade rent i sängen.  Dessutom så har han hängt tvätt och tvättat medan jag putsade fönstren i vardagsrummet. Golven är skurade och när vi kom hem från affären där vi införskaffat middagen så möttes vi av en doft som vi inte känner ofta längre, RENT! Det luktade såpa, försterputts och rengöringsmedel. Helt underbart men det är inte ofta man tillåts städa en hel dag. Hjärtligt!

Nu har jag en Pizzadeg som snart skall bakas ut och en tomatsås står och puttrar på spisen. Vi skall titta på "True Talent" på tv och mysa till det om en stund. True Talent är ett bra substitut till mitt tidigare favoritprogram Idol. Jag har ju en total bojkott av det eftersom Alexander Bard numer deltar i det programmet. Jag tål honom inte. Han är vidrig, och hans åsikter är ibland från en annan planet. Fy! Men innan det är dags för mys skall Siri bada och få en smakportion med gröt innan läggdags. Vi har kommit igång bra med smakportionerna och nu mer så äter hon upp alltihop. Snart får man nog börja utöka smakportionerna.

Igår hade vi världens mysigaste lilla familjedag. Frans kom hem från skolan vid ett och jag slängde ihop lite småkakor. Sen bar det iväg till BVC för att väga och mäta lillplutten som inte är så pluttig. 62 centimeter och 6300 gram visade mätningarna och man försöker minnas hur pluttig hon var när hon kom. Det är ofattbart.

Vi fick en broschyr om smakportioner och barnmat. Men vi behöver ju inte så värst mycket tips om hur man ska få dem att smaka. Kommer det en sked så gapar Siri förtjust. 

Efter BVC promenerade vi in mot stan. Vi skulle till försäkringskassan som skulle stänga klockan fem. Försäkringskassan är ju hel vrickad. PÅ hemsidan stod det att de har öppet till 21. Så i tisdags skulle vi dit efter att Frans lämnat blod vid sex. Då står det på dörren att de stänger 17. När vi då kom dit vid 16.40 igår så står det på dörren att dom stängde 12. Och denna lapp satt inte på dörren i tisdags! HALLÅ!

Men vi lät inte det förstör kvällen utan gick in och framkallade lite bilder på Siri. Meningen var att det skulle blivit pannkakor igår men kvällen blev sen och innan pannkakorna skulle hunnit bli stekta hade det varit långt efter middagsdags. Dessutom var vi redan hungriga båda två och var inte jätte sugna på att promenera fyra kilometer till maten. Så vi slank in på Jensens Biffhouse och slog till med var sin trerätter. Siri satt med och som vanligt charmade hon hela stället. Efter maten började vi så sakteliga lunka hemåt och njöt av den underbara höstkvällen.

Siri fick gröt för första gången igår. She likes! 

Dopet blev just så fint som jag hade hoppats! Siri är ju en ängel och trots det intensiva tempot och alla människor så höll hon humöret uppe. Hon var lite kinkig en liten liten stund innan hon somnade. Sen var hon glad igen och log åt allt och alla. Hon hoppade runt i många famnar, hon ÄLSKAR människor. Jag blir så stolt att jag spricker. Det fanns ingen anledning till oro. Det ända som kunde gått bättre  var min sång. Jag fick gråten i halsen när jag skulle sjunga och missade nog några toner men vad gör det? Ingenting!

Min fina lillebror var nog den stoltaste faddern ever! Min fina fina bror.

Dessutom var det ganska många som diskuterade bröllop med min karl. Den stackaren hörde det från alla håll och kanter man får ju säga att han verkar inte helt emot det. Vi får se... vi får se. 

Siri fick massa fina presenter. Verkligen jättefina saker. Tänkte lägga upp lite bilder på dem sen men det får nog bli imorgon.

Systrami hugger in på tårtan                                           Fyra av fem generationer. Siri, jag, Pappa och farmor

  Släktens äldsting visar Dopklänningen 

En underbar dag jag inte skall glömma så långa jag lever. Men det är GALET vad mycket mat, dricka, tårta och kakor det blev över. GALET!

Här får han inte upp dörren men nu begriper vi åtminstonde hur han gör. :P

Idag skall det sista göras. Det känns förbenat skönt att snart vara färdig med alla förberedelserna. Just nu står bröddegen och jäser och lillskruttan har precis somnat om. Hon gick  upp åtta idag vilket hon inte är van vid. Normalt sett så ligger ju hon och jag och sover till tio. Det är ganska lyxigt att vara mammaledig.

Så kommer ju min finaste fina lillebror hem idag. Som jag saknat ihjäl mig. Han skall hjällpa mig med de sista förberedelserna också. Nämligen att laga pastasallad till femtio personer. Jissses man får ju nästan ångest bara man tänker på det. Men sen är det färdigt med allt som skall förberedas. Då är det bara dukningen imorgon kväll och det skall bli så roligt att få göra fint. Jag ser så fram emot söndagen och hoppas på att alla förberedelsen skall leda till en underbar dopdag som man förhoppningsvis kommer se tillbaka på med glädje. Vi döper inte Siri för att någon av oss är särskillt troende utan mest för att det är en fin tradition och för att få samlat släkt och vänner. Det är ju inte alltid man har anledning att dra ihop 50 gäster till ett jättekalas. Och nu kommer alla för att fira lilla Siri och det är ju inte dåligt.

  Dessutom är ju vår skrutta fyra månader idag! Hurra!