Siri har nog hittat sin snutte. Hon fick en tiger i present från en person som jag inte tror kommer ha någon stor del i hennes liv. En människa som borde varit en av huvudpersonerna i mitt liv men som i väldigt många år varit en bakgrundsdansare. Ja, han satte mig till världen, men sen då. Han gav henne en tiger, jag tror att det skulle vara lite en ursäkt och lite ett bevis för att han kanske var lite sugen på att bli morfar. Men jag tvivlar, kanske taskigt att inte ge honom en ärlig chans innan jag börjar tvivla men jag är jävligt skeptisk. Tigern har i alla fall blivit Siris "jag gosar med innan jag somnar djur" och det känns kanske bra på något vis att det blev just den. Samtidigt känns det olustigt på något vis. Känns som att det kommer till att vara en av få saker hon kommer ta emot från sin morfar. Men han kanske rycker upp sig nu och börjar vara, kanske! Jag tyckte så mycket om min pappa som lite, han var rolig. Inte sådär seriösa som alla andra pappor. Pappa var ung och knäpp. Funny-Bunny med blöja på huvudet i badkaret och sånger skrevs om så man gjorde "snoppar av lera" istället för "guantanamera". Sen gick allt snett och sedan åtta års ålder så har jag inte haft någon relation till honom. Han finns inte mer.

Jag och nybadade Siri var i alla fall och hälsade på hennes farmor och farfar idag. Siri gillar farmor, hon är rolig, henne skrattar man gärna och länge åt. Farfar är mysig! Han visar så mycket saker och skulle nog kunna gå runt med henne på armen och med släpande norrländska prata om alla saker som finns att titta på. Siri stormtrivs på armen och efter en lång stunds strosande i lägenheten somnade hon där.

Det är alltid trevligt att hälsa på hon svärföräldrarna även om min lillebror nu inte bor där längre, utan är utflugen på äventyr i småland dr han tycks trivas bra! Håller alla tummar!

    De två viktigaste och vackraste människorna i mitt liv!
Nu har jag suttit och läst min förlossningsjournal i en timma, om och om igen. Jag kan inte fatta att jag gjorde det! Att hon är här! Jag stod ut en lång jobbig förlossning och resultatet är det vackraste som finns! Oj vad jag vill göra det igen. Det var det häftigaste jag någonsin gjort. 60 timmar med värkar och smärta. Det är över två månader sedan. Det har snart gått tio veckor, hur har det gått till? Men det känns som igår.      

Har haft fullt upp ett par dagar. För det första har jag brutit mitt fönsterputsar löfte. Jag började på en ny pärlplatta på 120x90 pärlor som jag inte kunnat slita mig ifrån så nu är den klar. Höll detta löfte om att putsa fönster först i princip lika bra som jag brukar hålla alla möjliga godis-löften, inte alls! Dessutom har jag slängt ihop några limpor och pysslat med lite andra grejer. Som en skylt till Siris dörr.

Och igår natt var vi på cykelnatt-rea och införskaffade en cykel till Frans. Frans var som ett barn på julafton och var stoltare än få när vi mitt i natten ledde hem cykeln från backaplan. Idag var vi på biltema för att göra den komplett och laglig och för att införskaffa en hjälm. Man ska vara rädd om huvudknoppen!

Dessutom måste jag ju berätta om min Siri och skryta lite. Hon är en riktig sju-sovare den där tösen. Igår somnade hon vid tio och vaknade elva i morse. Då hade jag redan väntat en lång stund på att få se henne öppna ögonen. För vad är det första min dotter alltid gör när hon vaknar och ser på en? Hon ler det finaste av leenden. Det är min dotter det, inte dåligt morgonhumör där inte! Dessutom är det sista hon gör på kvällen innan hon somnar att ligga och flina lite för sig själv. Ett förnöjt litet barn har vi. Lägger man henne i gymmet så flyttar hon på sig. Jag kan säga att hon inte låg där när vi la ner henne.

Hon har liksom snurrat ett helt varv.

Men nu är det dags för kudden!

Liten bild från The Ark koncerten!

Man skulle ju kunna tro att en tom blogg innebär att man inte har något att skriva. Men att jag inte skrivit på tre dagar beror på att jag haft fullt upp med en massa annat. Har gått upp i ottan och kommit hem på sena kvällen, och då är jag inte så mycket för att blogga.

Igår till exempel var jag och frans först iväg till Hornbach klockan nio på morgonen för att införskaffa stringhyllor till vårt förråd. Där skulle det bli ordning hade vi bestämt oss för. Vi traskade den lagom långa biten från Hornbach och med inte fullt så lagom med grejer att bära. Tur att karlen man har är stark och att Siri gärna lånar ut sin vagn till varutransport och hänger glatt på magen istället. Väl hemma dumpade vi av grejerna och vände i dörren för att åka iväg till IKEA och köpa förvaringsbackar att sortera allt innehåll i våra flyttlådor som står ouppackade i förrådet, julpynt och krimskrams mest men även vinterkläder och annat bra att ha. Iväg bar det och sen gjorde vi om prossiduren med att vända i dörren. Nu skulle Frans iväg och jobba och jag skulle vidare ut på stan med min fina Bianca och plutt-Alexandra som skall åka till Rumänien på söndag.

Idag gick vi upp i hyfsad tid och käkade frukost, sen satte förråds projektet igång. Förrådet tömdes och dess innehåll blev nu ståendes i hallen *suck*. Frans började borra upp string och jag satte igång att såga till rätt längd på hyllorna. Stål suger att såga i. När allt väl var sågat, skruvat och satt där det skulle var det ju då dags att börja sortera kartongerna ner i våra genomskinliga backar från IKEA för att på något vänster få mer ordning. Vill inte påstå att vi är helt klara men man ser potentialen och vad bra det kommer att bli. Vi flyttade på de garderober som redan innan stod där inne och nu hänger alla kläder på plats och saker börjar hitta till sina avsedda platser. Så skönt! Sen drog vi iväg igen, Frans till jobbet och jag till stan först en stund med Lotta och Natalie och sen till Liseberg för att spendera en liten stund med Bianca innan hon åker. Siri ville så gärna hälsa på spökena på Gasten så där stanna vi tills Frans slutade. Långa dagar. Men nu kände jag att det var dags för ett inlägg igen. Bloggen kan ju inte dö ut när man har såhär mycket att berätta. Dessutom tror jag att Siri börjar bli frisk igen. nu rosslar hon bara litegrann. Min lilla pärla. Fick ett tips om att lägga tigerbalsam i mina armhålor så hon sniffar lite av det när hon ammar.. fungerade rätt bra det. Eller så har det inte med saken att göra men känns det bra för en själv känns det nog bra för dom små förkylda också.

Nu är det natten!

  Siri och jag tackar för oss.

Det känns som att städa är ganska bortprioriterat. Det finns inte så väldans mycket tid som man kan ägna åt valfri sysselsättning och min tid går mest åt till att pyssla, eller umgås med andra alternativt slänga ihop ett par limpor. Det där mad att städa kommer lågt ner på listan. Men idag har det åtminstone blivit en hel del gjort. Det är undanplockat i de flesta rum och imorgon när Frans kommer hem från skolan så blir det till att dammsuga. Vi har pälsrottor i ganska många hörn. Jag har fått säga åt mig själv att när jag har städat klart och putsat alla fönster (som är hemska och var redan när vi flyttade in för tre månader sedan, men jag har inte orkat) DÅ får jag börja med ett nytt pärlplatteprojekt.

Ikväll var vi hemma hos svärfar som satt ensam i hammarkullen eftersom svärmor jobbar på annan ort i ett par dagar. Vi tittade på True Talent som bara är ett så kul upplägg. Nytt favorit program, särskilt som jag nu får överge IDOL då Alexander Bard kommer att sitta med i juryn (jag tål honom inte). Vi är ganska just hemkomna och nu är det lite att stå i innan det blir till att nanakudde. Kattlådor skall tömmas (gör Frans i detta nu) tvätten skall hängas (har nog Frans redan gjort om jag inte har fel) diskmaskinen skall tömmas (även det gjorde visst Frans medan jag ammade Siri) katterna skall få nytt vatten (check) blir nog till att ge Frans en massage istället. Det är en bra karl en har. 

  Oförskämt lycklig att jag har honom. Älskar dig!

Frans och jag var inne med lillan i stan och handlade lite kläder till henne. Inte för att vi egentligen behöver utan mer för att det är så förbannat lätt att förälska sig i kläder i storlekar för dom där allra minsta. Vi handlade lite i storlek 62 som hon i rasande takt börjar närma sig.

Stannade till på Willys på vägen hem och handlade en massa mat för nästan ingenting alls. 

Sen startade multitaskingen, dubbel sats pannkakssmet stekta och klara, dubbel sats med mumsigt hembakat bröd i ugnen och badning av Siri. Dessutom har vi hunnit äta ett par kanelbullar och plocka undan i köket. Och sisådär 2/3 av pannkakorna har nu landat i magen och Siri är nattad och klar. Ibland lyckas man. Snart skall limporna ur ugnen och då får vi se hur dom blev, linfrön och russin blev det idag. Jag vet inte men det tycks vara så att jag inte kan baka bröd utan russin... får nog göra ett försök med något annat nästa gång med det är ju så farligt gott med russin i bröd.

  Resterna blev två matlådor med pankisar.   Fyra jätte limpor att skiva och lägga i frysen

Laga mat, pärla pärlplatta, trösta och natta, diska och plocka. Allt i ett liksom. Stekte upp en hel jäkla gris, åtminstone kändes det så och det blev några matlådor. Samtidigt satt jag och började på en ny pärlplatta, denna gången till oss själva. En tavla på vår finfina Siri skall det bli. Under tiden jag höll på som mest så fick Siri en hemsk gråtattack från ingenstans, kan inte för mitt liv förstå vad som var så läskigt. Stackaren har inte ont i magen, ingenting särskilt skrämmande hände men tårarna bara spruta och när jag väl fick tröstat satt hon i selen och snyftade långt efter att hon somnat. Nu ligger hon i vagnen och sover och jag är klar med matlagning och nu har hjärtat kommit hem och trycker i sig lite natta-mat. Snart ska vi gå och lägga oss och det ska bli skönt efter en lång dag. Trotsade vädret och tog mig ut på stan för fika med en massa söta ungar och deras söta mammor. Sedan traskade vi runt för att se vad kulturkalaset hade att bjuda.

Idag har det hänt en hel del igen. Morgonen började med att Siri charmade barnläkaren på BVC som tyckte Siri var helt enastående (såklart). Siris hela illa kropp kollades och klämdes på och hon är precis som man kan förvänta sig av en 7 veckors bebis + lite till och alla kroppsdelar sitter som bekant där dom ska. Barnsjuksköterskan blev mäkta imponerad då hon såg Siri slita till sig ett lamm som låg på skötbordet och även läkaren hävdade att det var väldigt tidigt. Men så är hon ju smart min unge.

Hemma blev det ett storkok med Chiliconcarne och sedan kom moster Gabriella och hennes kille hit och hälsade på. Somliga åt en kaka eller två och smakade på storkoket andra inte. Även morbror Anton och mormor var på besök. När de flesta gått stannade morbror kvar och vi lyckades som vanligt slänga ihop lite kanelbullar, frysen hade hunnit tömmas på den varan sen sist. Hur ska jag kunna baka bullar när liten bror flyttar på lördag? och vem skall hålla mig sällskap om kvällarna? Kanske helt enkelt kommer att få lära mig att roa mig själv. Men nu är frysen åtminstone fylld igen med både bullar och en massa matlådor med chiliconcarnen.

Siri tycker moster är en kul typ.

Frans har varit och skrivit in sig på Chalmers idag, min fina Frans. Och han får dessutom hoppa straight on på år två så han behöver ju inte läsa så fasligt mycket mer än tidigare. Stolt över mitt hjärta. Nu har Siri ÄNTLIGEN somnat och ligger bredvid mig i sängen och sussar sött medan jag väntar på att Frans skall komma hem om en halvtimma.