Min fina gamlamormor lämnade efter sig ett knappt påbörjat lapptäcke. egentligen skulle det ju lika gärna varit ämnat att bli en grytlapp, vad vet jag. Oavsett så ämnar jag göra ett dubbelsängsöverkast av bitarna och tygerna som hon lämnat. Det är ju långt ifrån färdigt. Låååångt ifrån, men man kan se ungefär vad jag kan räkna med av det färdiga resultatet om si sådär femtioelva år.
Att sy för hand är tidskrävande men väldigt mysigt. Det blir som meditation för mig och jag har inget emot att det kommer att ta tid. Dessutom så blir det ett minne av världens bästa mormor som jag saknar varje dag!