Ikväll har varit en såndär bra kväll när allt bara flutit på. Siri har tillochmed låtit mig få löpa runt i lägenheten och gjort nytta medan hon var vaken.

I vanligt fall vill hon ha en nära. Gärna ligga bredvid i soffan, men inte själv. Gärna sitta i babysittern om mamma håller handen, men inte själv. Gärna sitta vid bordet i matstolen, med sällskap. Ja och sådär är det för det mesta med min lilltjej. Allt är okej så länge man inte är ensam.

Men idag så satt Siri i sin stol en lång stund. Jag fick till en början vika ihop den hängda tvätten samtidigt som jag startade en ny tvättmaskin. Siri satt i hallen och tittade uppspelt på hur tvätttrumman gick åt ena hållet... blev alldeles still och förväntansfull när trumman stannade. Som om hon funderade på vad den hade planerat nu. När den sedan bytte håll tjöt hon av skratt och flaxade uppspelt med armarna. Jösses! Tänk att hon kan vara så lättroad så jag tog tillfälle i akt att göra nytta.

Från hallen kunde ju Siri se in i sitt rum, vårat sovrum, som jag sa kan hon se toaletten och naturligtvis hallen. Så jag satte igång. Kattmatskålarna blev fyllda, tre till antalet. Vattenskålarna likaså. Sedan fick jag bäddat rent i sovrummet och plockat i ordning i Siris rum. Vårat sovrum blev sedan dammtorkat och damsuget av bara farten och där var visst tvätten klar. Hänga tvätten fick jag gjort och startat en ny maskin. Sen började fröken fräken bli lite kink så jag körde d-droppar pyjamas och  tandborstning och ner i kojs med prinsessan. Efter 20 minuter sov hon som en sten. Bara det är ett under eftersom nattningen här hemma brukar ta en halv evighet. När Siri sov fick jag för mig att koka lite knäck, fråga mig inte var det kom ifrån. Knäcken klar och tvättmaskinen med. Hänga tvätten igen, starta ny maskin och in i köket för att ta tag i diskberget. 

Sen satte jag mig med stickningen. Jag sa ju att koftan skulle bli klar först men senast veckan har jag ägnat åt filten jag ska göra av garnet jag beställde från internet. När garnet kom kunde jag helt enkelt inte låta bli. Det var ju så fint. Nu är de 90 cm pläd klar och jag skall till att göra detaljerna, som i det här fallet är klövar huvud och en liten svans. Jag är så spänd på att se slutresultatet att jag knappt kan sluta sticka.

Men nu är klockan natten och det har passerat min läggdags för längesen. Natti!

(undrar varför jag alltid bloggar vid läggdags? Jag är visst en nattbloggare.) 

För det första! Drömmen om ett barn! Jag tittade på uppföljningsprogrammet på Tv3 Play idag, jag kan inte fatta hur hemskt det måste vara att inte kunna. Verkligen inte KUNNA skaffa barn! Jag Gråter som en unge varje gång. Och nu så hade naiva lilla jag tänkt att, uppföljningen, det klart allt slutar lyckligt! Nu är alla spontangravida och väntar friska fina barn. Men nej! Emelie och Anders http://emilieanders.blogspot.com/ Har väntat på sitt barn i ett och ett halvt år, ETT OCH ETT HALVT! Nu har dom tre dagar till som de kan få barnbesked detta året! Sen får dom vänta minst en månad till. Jag vill bara grina, och jag gör det! Där nere i Afrika sitter deras barn och väntar på att få komma hem, men får det inte! Fy!

Sen så är det så att Siri skall sova i sin säng för första gången. Det känns ju minst sagt rätt snyftigt det också! Hon börjar bli stor och hon mår ju inte dåligt av att ligga i egen säng i eget rum. Men det känns så långt borta. Jag har ju funderat länge på att låta henne sova själv men det känns så långt borta, och tänk om man inte hör henne. Men det faktum att jag varje natt sparkas på och dras i håret utöver amningen så börjar jag inse att jag skulle sova bättre och vara piggare om jag slapp det. Jag hänger varje morgon på något mirakulöst vis kvar på sängkanten. Dessutom rann droppen över när jag idag nattat övertrött liten i en och en halv timma men hon vägrade sova. I sin egna säng somnade hon på 10 minuter. Behöver ju inte betyda att det alltid blir så men det känns som ett genombrott. Hon kanske också mår bäst i egna sängen. Vi får se. Nu skall vi åtminstone försöka med detta och se hur resultatet blir. Jag är ganska säker på att åtminstone jag kommer att vara mer utvilad. Detta känns som ett ungefär lika stort steg som att lämna henne till barnvakten. Uscha! 

Jag var på Backaplan med Bianca idag. Jag var inne i den fina barnaffären med kass personal. Jag har av princip sagt att jag inte handlar där längre med tanke på det urusla bemötandet som jag fått där tidigare. När jag sen var inne där för att Bianca skulle reklamera något på sin vagn för tredje gången så hittade jag en mössa till Siri! Men principfast som jag är köpte jag den inte... hmm.. Jag kom hem och vände, gick tillbaka och köpte mössan. Faktum är att den var halva priset och i Piteå kommer ju Siri behöva en ordentlig mössa så så fick det bli. Även om jag känner att det bar mig emot så går det inte att förneka att en vindsäker, supersöt mössa för 50 kronor är svårt att hitta.

Min fining  

Idag har jag äntligen fått inslagen all kola som jag kokade härom dagen. !30 kolor blev det tillslut och nu är jag bra trött på att knyta knutar. 

Dessutom kom julkorten som vi beställt idag och jag har suttit och skrivit tills jag fått skrivkramp. Och då är det långt över halva korthögen kvar! Jobbigt det där med jul! Skämt och sido, det är ju alltid mysigt när julkorten börjar dimpa ner i brevlådan och den fröjden vill man ju även ge andra! Så det är bara till att skriva.

Men när Frans hade hämtat ut paketet med julkorten på posten så blev det lite av en besvikelse! Jag soom trodde det var mina fina garner som kommit, så var det bara en låda med kuvert och kort! Jag får hålla ut några dagar till med garnerna helt enkelt. Dessutom så har jag två ärmar kvar att sticka på koftan åt Siri innan jag får ge mig på det nya projektet i alla fall.

Idag var jag på IKEA med Maida, en av mammorna från min BVC föräldragrupp. Det var väldans mysigt och Jag hade åtminstone väldigt kul! Tror jag att Maida hade också! Hennes lille Elmas är bara sex dagar yngre än Siri och jag och Maida är dessutom jämngamla. <imorgon är det föräldragrupp med BVC gruppen så får vi se om det kanske blir en powerwalk på Hisingen efteråt. Är det så fint väder som det varit idag så blir det garanterat en sväng i alla fall.

Nu skall vi börja göra natten här och det är en del att fixa innan läggdags, så nu får jag se till att sätta igång!

Min fina syster och hennes fästman har idag haft Siri i ett helt gäng timmar! Den ända som verkade orolig var jag och dom fick en genomgång av allt sisådär ett helt gäng gånger! Maten, vagnen, kläder, selar, omtyckta sånger, och diverse nattningsknep. Min syster grejade det bra och det visste jag ju redan innan men att lämna bort sitt knyte för första gången är inte lätt. Naturligtvis var min ängel en ängel och hon har inte avskräckt någon. Rent av bidrog hon till att öka barnsuget! Vem vet snart kanske jag får veta att jag skall bli moster! Det får man hålla tummarna på!

Barnvakterna har sjungit och vyssat i en halvtimma då minen var sur och inget tycktes hjälpa! Just som mamma veknade och sa att de kunde komma med henne så gick mungipan upp och  morsan blev överflödig! När jag väl fick Tillbaka min skrutt så hade barnvakterna nattat så gott och hon sov som en stock hela vägen hem. Väl hemma skulle overallen av och nu är man pigg som en lärka.  Men det skall vi nog råda bot på! Moster och Kristoffer har dessutom sagt att de gärna även i fortsättningen passar vår skatt och med tanke på hur bra det gick idag så blir det definitivt inte sista gången som de sitter barnvakt för våran lilla Siri.

Världens största tack!

Och nu till varför de satt barnvakt. Jag har gått på Gasten idag! Så underbart skoj! Jag har ju varit där tidigare och både gått spökhuset och hängt inne hos gastarna när Frans har jobbat men att få ränna runt i huset var ju hur kul som helst. För en rookie känns huset gigantiskt och lönngångarna oändliga. Spännande som bara den och för en teaterapa som mig så var det ju fantastisk skojigt! Jag bara håller alla tummar och tår på en intervju i Januari. 

Först och främst, vad är det för sjukvård vi har i Sverige! Det är lätt att bli irriterad när man har fått dras med elak magi i nära 10 år. Visst magar är svåra men jag har ju nekats gastroscpi i Göteborg i många år. Förra året fick jag en gastroscopi från akuten i Norrköping och sen har det rullat på. Läkarna där hävdar att de kan se vad som är felet och att det går att åtgäda med en enkel titthålsoperation. Väl hemma i Göteborg motsätter sig läkarna detta och verkar hävda att detta fel inte är orsaken till mina stundtals outhärdliga smärtor! Dom vill nu helt plötsligt göra EN NY gastroskopi. Första december åker jag dit efter att fått en kallelse. Väl där säger de i receptionen att jag inte har någon tid. Efter en del gnäbb åker jag med bebis och barnvakt hem igen. Dagen efter får jag ett brev på posten "du har avbokat/uteblivit från din undersökning". Helt seriöst, de vill ju att jag skall få behålla skiten som stundtals gör mig helt apatisk eller låter mig vråla som ett tortyroffer i veckor. Det tycks ju så i alla fall. Hyggligt! Jag är så upp över öronen förbannad!

Så till lite roligare läsning. Siris tänder är ju ett återkommande ämne! Nu har hon tre, en liten framis kikade lite blygsamt fram. Dessutom så har ju min lilla prinsessa just avslutat sin första simkurs. Idag kom hon hem med sitt första simmärke nämligen krabban. Nästa vecka börjar Grodan som är kurs nr2. Den kommer vi gå i en simhall nära oss och då får både jag och Frans vara med i vattnet, Det skall bli mysigt.

När vi kom hem så började jag med ett lussebullebak och lite kolakokning eftersom Julen ju nalkas med stormsteg. hundra kolor är nu inslagna i cellofan med ett litet snöre om och än en gång undrar jag var jag får sådana idiotiska idéer ifrån. Det tog inte bara en liten stund och jag har dessutom en massa kola kvar som jag inte orkade slå in. Den får gå in i kylen och göras något kreativt med en annan dag.  Imorgon är det andra advent och det skall firas på Gasten på Liseberg. Dit skall lussebullarna. Sedan skall jag lämna Siri åt min syster som kommer till att bli Siris första barnvakt. Det känns spänt att se hur det skall gå. Det får till att gå bra för jag skall praktisera på Gasten och det skall bli så roligt. Jag hoppas verkligen att Siri är snäll mot moster och inte blir allt för ledsen när mamma och pappa är borta.    

Det skall nog gå bra! Moster har ju fått knodden  att le förut!