Idag var jag på fika med en gammal mammagrupp från familjeliv. Det bjöds på nyttigtfika med fruksallad och keso och grönsaker med dipp. Smarrigt värre! Oj vad många mammor det blev. minns ju att vi redan som gravida hade problem att få plats på ett fik så att vi de nu med lika många ungar valt att samlas hemma hos någon känns ju ganska smart. Idg var det nog tio mammor med barn samlade och alla bebisar var så nöda. Utom möjligtvis Siri då. Kanske var det lite för många okända ansikten för hennes smak. Men det var trevligt och jag promenerade både dit och hem så dessutomfick jag en rejäl nypa frisk luft och en dryg timmas promenad. Det är ju inte fyskam!

Frans har gjort ett rejält ryck i köket idag och nu är det nästintill sanerat.

Siri står i gåstolen och tömmer sina sista krafter innan det är dags för sängen. Hon somnade i selen på promenaden hemmåt men sov bara en kvart, inte riktigt tillräckligt. Så idag hoppas vi på en smärtfri nattning. 

Jag skall nu låta er läsa mitt personligabrev. Detta brevet skickade jag till Liseberg och det resulterade i en första arbetsintervju. Dom är nog lika tokiga som jag. 

Om du åker över till Hisingen kan du få chansen att se mig, men det garanterar jag inte. Ser du däremot någon med barnvagn, så kan det vara jag. Inte i barnvagnen, för där ligger min dotter Siri. Det är jag som brukar köra runt henne. Oftast till någon hantverksaffär eller någon annanstans där de säljer pyssel. När jag sedan kommer hem sätter jag mig och virkar, stickar, klipper med saxen, limmar med limstiftet eller bakar.

Om det var för 15-20 år sedan, skulle du ha hittat mig i Mölndal istället. Där brukade jag busa med mina syskon, Gabriella och Anton, oftast på någon lekplats. Som de allra flesta skolpliktigade jag mig i några år och sedan hamnade jag på gymnasiet. Gymnasiet låg i Stenungssund, där läste jag en naturvetenskaplig utbildning med estisk profilering. Jag fick blanda teorin med drama vilket passade mig precis. Efter studenten sommaren 2009 började jag att ta tåget till Trollhättan varje dag där de tränade blivande sjuksköterskor.

Ett år av tågresande blev nog och jag tog en paus i studierna för att jobba ett tag. Med tidigare erfarenheter från att jobba som butiksbiträde, började jag att jobba i en ICA-butik under sommaren 2010. Sedan var mina planer att jag skulle lära mig göra kaffe. Dom anställde mig på Condeco på Avenyn och oj vad jag kan brygga kaffe. När Siri sedan började växa sig stor i min mage fick jag lämna diskbergen på Avenyn och gå hem.

Nu är det dags för Siris pappa att byta blöjor på dagarna. Eftersom jag vet att han lämnar ett tomrum efter sig på ert gedigna hotell Gasten så tänkte jag börja jobba hos er.  Så ha det bra så ses vi förhoppningsvis till sommaren.

Tråkig rurik kan hända men det är ju just vad det är. En liten rapport över dagens händelser. 

Morgonen startade relativt tidigt, Siri vaknade redan halv nio trots att hon somnade vid tolv igår. Förhoppningsvis så kanske hon tar igen ett par timmar och somnar tidigare idag. just nu ger Frans nattgröten och jag skall påbörja ett projekt som jag inte har en aning om hur det skall gå. Jag skall koka linssoppa. Jagpp! Jag som är väldigt reserverad mot allt inom kategorin vegetarisk i form av linser, bönor och ärtor har fått för mig att anske jag faktiskt tycker om linser. Har en svag aning om att jag någongång ätit goda linser. Så ska det vara relativt billigt och nyttigt så nu skall jag göra ett test. Tycker jag inte om slutresultatet kommer jag bli grymt besviken. 

Förövrigt så har vi tagit en promenad idag igen. Väldans vad hurtiga vi börjar bli. Vi gick till banken i Eriksberg och skaffade ett gemensamt konto med två bankomatkort. så det slipper ta tre dagar att föra över pengar från Frans till mig. Srskillt nu som han tar ut alla pappadagar och får CSN och jag inte har någon inkomst alls så känns det som ett bättre alternativ. Vi öppnade även ett framidskonto till Siri som är låst i 10 år. Där planerar vi att sätta in pengar varje månad som vi gjort på det kontot som vi har nu, men hon får mycket bättre ränta. Det blir ju ett bra startkapital.

På vägen hem från banken så gick vi förbi farbror Rikard (kan inte sluta kalla honom farbror det låter så kul). Där blev det lite thaimat och Siri latjade en stund innan vi begav oss hemåt. 

Oj just det ja! Siri vann inte fototävlingen men tack så mycket till alla er som röstade. Jag tror nog att det var ganska liten marginal till vinnaren. 

Jag är minst sagt imponerad över vad det där spelet lyckas med. Jag har nu tränat i minst en timma i en veckas tid och jag har gått ner vå kilo på vågen. Nu står det i spelet att det kan diffa ett kilo från dag till dag pågrund av små förändringar i kroppen men det borde ju i så fall innebära att jag gått ner minst ett kilo på en vecka. Eller rättare sagt sex dagar. Det som är så bra med att träna med hjälp av ett TV spel är nog att det är så oberoende av vad klockan är. Jag tränar (spelar) helt enkelt när Siri sover varje kväll. Frans han leker mest men gör även ett försök att återfå den muskulösa hydda som han anser sig ha tappat under de tre år som vi kännt varandra. kan ju tillägga att jag tycker han är finfin oavsett om han är några kilo lättare än då. Oboy, det är just i dagarna tre år sedan jag och Frans träffades på den där chatten mitt i natten och det klickade direkt. 

Oj nu får jag nog bya ämne blev ju helt i extas när jag insåg detta. Så var det. Där skrev han till mig på den oseriösaste av chatter under namnet "seriös-kille". Jo men visst tänkte jag, Men vi chattade i timmar och verkade inte kunna slita oss från datorn någon av oss. I veckor så var det såhär vi höll på hela nätterna. Väntade på att den andra skulle komma in och sen hade vi konversationer som aldrig tog slut. Om allt mellan himmel och gjord. Klyschigt må hända men jag skrattade och grät och började tycka hemskt mycket om den där figuren bakom ett tangentbord någonstans. Att vi skulle ses var ju inte på tanken. Jag gjorde helt enkelt inte sånt. Internet dejtar var helt enkelt bara inte my cup of tea. 

Så kom den där dagen när vi chattat i två månader och Frans någonstans på vägen lyckats få ur mig mitt telefonnummer och vi även hade börjat smsa. Vi var båda ute och min syster Sassa puschade lite extra just den kvällen på att jag helt enkelt skulle träffa honom. Utan Sassa (oändligt tack) så hade vi nog inte setts, åtminstone inte där och då och då vet man ju aldrig hur det hade slutat. Risk för ännu en klyscha men kärlek vid första ögonkastet. Kanske inte räknas eftersom jag måste erkänna att jag hade pirr i magen redan innan vi setts men det var ju på ett annat vis. Vi skulle ju aldrig ses och det visst jag ju. Men oj så fel man kan ha! Och oj vad glad jag är för det idag! Sedan sågs vi igen dagen därpå. Och sen spann det vidare. Efter ytterligare två månader den 1a maj för 2 och ett halvt år sedan blev vi ett par (det som inte finns på fb finns ju inte). 

Älskar min fina Frans helt oändligt!  

Jag är så obeskrivligt glad för din skull! Älskar dig fina du!   

Fick det finaste beskedet idag och än kan jag inte aslöja vad men i sinomtid får ni veta. 

Det kommer bli hur bra som helst!

Hon sitter inte själv på golvet men i handen går bra.

Idag bjöds det på fruktsallad hemma hos oss och delar av mamma-maffian slöt upp för att hjälpa oss att äta upp. Idag hände något så ovanlig som att alla pappor följde med. Frans var nöjd med att även pappor uppslöt. När jag igår frågade om vi skulle bjuda in mammorna på fika var han noga med att tillägga "OCH papporna". Frans har ju bara träffat dem enstaka gånger och oftast jobbar  ju den manliga delen av maffia familjerna och därför brukar dom inte kunna följa med. Men idag var det ju röd dag och både Sandras och Cornelias karlar slutade tidigt. Oj vad ungarna lever runt nu! Det är så roligt att se. Deras små blir ett om en månad och våran lilla följer med stora ögon deras busiga framtåg. Jag har en känsla av att Siri tar in, memorerar och övar in alla deras bus. Det lyser i ögonen på henne när hon får hänga med de "stora" barnen. Det är roligt när man tänker på att idag är Siri en plutt jämfört med dom. Idag ekade det många ggr "Nej S, inte slå på Siri hon är mycket mindre än dig" "W inte peta i Siris näsa, hon kan peta i din hon är ju mycket mindre". Men jag tror inte att Siri kommer komma lika lätt undan när hon är 15. Haha. 

Jag gör framsteg med träningen nu har jag tränat i en timma i fem dagar i rad och även om det kanske är lite tidig att utläsa något resultat så går jag stadigt nedåt. Om man bortser från några kanelbullar idag så har jag dessutom bara ätit sunt. Fem dagar kanske inte är något direkt att skryta om men kommer man från ett konditors släkte och är uppvuxen på mandelmassa (nåväl, uppväxt är kanske lite att ta i) så är fem dagar grymt nice. Jag har gått ner dryga kilot och det känns helt okej. Nu ska jag träna en dag till sen är det vilodag. Däremot blev ju min synd dag idag så inget lördagsgodis imorgon. Hade ju suttit fint med en chokladbit men det finns ju en lördag nästa vecka också!

Siri och papi busar :)

Mina skatter!