Ligger i sängen, Siri sover sedan en timme tillbaka sött i sin vagga, Frans pluggar i köket. Jag gick och lade mig för en stund sen men ligger och grämer mig för amningen. Hur kan det bara rätt vad det är sina på det viset? Det är ju inte mycket jag kan göra om det är meningen att Siri ska vara färdig-ammad, men jag gör vad jag kan. Siri ligger långa stunder vid bröstet, hon verkar inte heller tycka vi är färdiga med amningen. Tre gånger idag har jag fått komplettera med flaska. Funderar på vad man kan göra som jag inte redan gör. Så länge jag har mjölk i frysen blir det ju ingen ersättning i alla fall.Nog med gnäll!Gav mig själv lite lyx efter att Siri somnat. Inte ofta jag ger min hy en lyxbehandling längre, idag blev det peeling och mask, mumma! Dessutom fick mina fötter en rejäl omgång med filen. Nu ligger jag här, len som Siri från topp till tå! Dags att säga natti och göra ett nytt försök att bana kudden!

Jag blir så ledsen! Siri är bara två månader och det är på tok för tidigt att sluta amma. Men var tog min mjölk vägen?! Jag har haft överdrivet mycket mjölk och fått pumpa ut 200 ml varje morgon, så på ett dygn försvann allt! Hur gick det till? Vad gick snett? Känner mig uppgiven, jag skulle ju amma i ett halvår. Nu tömmer vi frysen på sånt som jag kunnat pumpa ut tidigare samtidigt som jag försöker få igång produktionen genom att pumpa, pumpa, pumpa. Jag vill inte ge ersättning innan hoppet är helt ute! Jag SKA få igång det igen! Men just nu känns det hopplöst, jag känner mig otillräcklig. Löjligt kanske, men jag ville ju så gärna. Det har ju gått så bra fram tills nu. Amningen är ju naturligtvis inte allt men just nu känns det som ett nederlag i mitt föräldraskap att inte kunna ge henne den mat som är så bra för henne att få!

Nej nu ska jag sluta gnälla och göra det bästa av situationen!