Nu är jag å väg hem. Jag har klämt, gosat, sniffat ,mysat och bytt blöja på Albin! Vi är typ bästisar redan. Detta kommer bli så bra!

Jag ska bli världens bästa moster.

Trots att han är en ganska stor grabb så blev jag helt shockad över hur liten han var. Jag hade ju mentalt förberett mig genom att försöka minnas. Men det är ju helt enkelt omöjligt att förstå.

51cm och 4200g var han när han kom till världen.

Jag är helt såld!

Kan inte klämma mig mätt! Små underverk är vad dom är! Det är helt magiskt, sen då fick jag en positiv överraskning när jag pratade med syster. Jag som brukar vara den som vet allt först. Haha! Får ju gratulera då. Du vet vem du är ;)

Nu mår alla så bra att de har fått åka hem. Albin skall bra åka in ett par gånger till för antibiotika och Gabriella mår bättre. Det måste varit alldeles fruktansvärt jobbigt för både Gabbie och Kristoffer och jag är stolt över dem båda!
Nästa helg skall de flytta också! Det blir inte någon vila där inte. Får se vad man kan hjälpa till med. Tänk att Albin snart hunnit bli en vecka. Kanske låter galen men varje dag händer det något när de är sådär små. Idag ska jag gosa ikapp hade jag tänkt. Sen hoppas jag kunna träffa honom ofta.

Fatta att jag är någons moster! Det är ingen liten grej! Hoppas att jag någon gång kan vara lika viktig för Albin som min faster är för mig!