Så sjukt taggad på att få dra igång!

Satt just och la in hela schemat i almanackan och det börjar ju närma sig nu. I helgen skall jag plocka fram alla mina gamla anteckningar från kursen och ögna igenom lite böcker tänkte jag. Nu hoppas jag på att få schemat från Liseberg snart. Är rädd att en del moment kommer krocka med jobb men det får jag i så fall lösa så gott det går. 

de flesta momenten i denna kursen har jag ju redan gjort så det kommer nog inte att vara så jätte krävande för mig. Det känns bra att få en liten mjukstart innan det drar igång på allvar med de tuffa kurserna i höst. Åh jag vill bara komma igång nu! 

Veckan har ju bjudit på helt underbart väder. Och i och med solen har vi ägnat många timmar ute. Siri har fått göra både sandlådedebut och gungdebut denna veckan och inte helt oväntat så tycker hon det är skitkul. Efter sandlådebesöket sprakade blöjan helt ändamålsenligt. Vi var i början av veckan två rundor till Slottskogen och Plikta för att leka. Jag ser verkligen fram emot våren och sommaren, med lekplatser och sandlådor och allt annat som de för med sig. 

I onsdags var jag en sväng i Borås till min syster som behövde lite stöd. Vi lämnade av den sista vagnen i min samling och nu har vi bara vår fina Emmaljunga Nitro kvar. Jag har varit mer eller mindre nöjd med alla mina vagnar men denna Nitro uppfyller alla krav jag har på en vagn.

Min Fina blåa Xlander har åkt hem till min syster och skall tjäna hennes behov till hösten när hennes lill* tittar ut. (jag tror det är en flicka) Vi åkte även upp med en hel del kläder och en babysitter. Vi har ju mer grejer kvar att leja ut till. Xlandern har svängbara lufthjul, Den är helt otroligt lättkörd och liggdelen är hög. Den höga liggdelen är skön för mamma och pappa eftersom man slipper stå dubbelvikt hela tiden. Däremot har den visat tendenser på att vara lättvält, så den måste man sitta och hålla i när man åker buss. Men skall jag vara ärlig så har det inte varit något problem. De andra egenskaperna väger upp. Den har dessutom en tillhörande bilbarnstol som går att fästa i chasit, superskönt!

Min fina gamla Emmaljuna City Cross har åkt hem till min farbror och hans fru för att till sommaren göra lika mycket nytta hemma hos dem som den gjort hos oss. Liggdelen är stor och rymlig och i liggkorgen finns ett ryggstöd att fälla upp för de små som inte vill ligga ner. Just det ryggstödet är en favoritdel på

den gamla Emmaljungan. Jag kan inte komma på många nackdelar på denna fina vagn. Möjligen då att den bara har en handbroms som jag inte riktigt litar  på. Inte för att den har krånglat utan bara för att jag inte litar på den. Sen är den ju gammal och begagnad men det betyder ju inte att den är dålig. 

Min gula TipTap har flyttat hem till ett ungt par som skulle ha barn i maj. Vi använde denna vagn mycket sparsamt eftersom jag just efter vi skaffade den fick Emmaljungan. Den är fin och har jätteskön fjädring. Skall man fälla ihop vagnen och ha den i bil så är den dock värdelös. Den går i princip inte att fälla ihop över huvudtaget. 

Men nu har jag ju som sagt min Nitro och jag sörjer inte de andra vagnarna även om jag litegrand saknar min barnvagnssamling och att kunna byta "outfit" från dag till dag. 

När jag pysslar så är jag så mitt inne i mitt pyssel att jag missar att hålla ordning runt omkring mit. Har just samlat pp alla små tygstumpar, trådbitar och ludd efter att man klippt och klippt och klippt. Det blir ganska stökigt när man bara yr skiten om sig och jag vill påstå att det är en av de inte så roliga delarna i mitt pysslande. Jag måste helt enkelt lära mig att "clean as you go" som man säger på Condeco. På jobbet går det prima men på hemmaplan går det sådär.

Men med allt undanröjt börjar jag bli mer än redo för sängen. Imorgon skall jag hem till Bianca fför en fika och sen är det dags för Siris invägning på BVC. Jag säger invägning och för mig har det sedan sist börjat kännas minst lika dramatiskt som det är när bjässarna i Bigest Loser väger in på TV. BVC lägger sån press på en och även om jag är mer än övertygad om att Siri får i sig det hon behöver så är det inte så roligt att höra BVC sätta sig emot det. Nu har vi i över två månader fettförstärkt mat och matat matat matat. Men Siris fyra sjukperioder och dessutom den utdragna magsjukan lär ju inte väga pluss på vågen. Usch, ångest!

När jag pysslar så har jag helt ekelt inte tid att uppdatera bloggen. Har jag en gång trätt nålen så syr jag tills fingrarna blöder och tyget glöder. 

I Fredags var jag ju iväg med S till Stof foch Stil. Det måste ju bara vara världens bästa affär och jag skulle kunna gå runt i timmar. Bara gå runt och pilla, slita och dra i tyger. Nu köpte jag i alla fall två mönster och tyg till dessa. Jag skulle sy en klänning åt Siri och en One Piece åt mig. Siris klänning blev klar i fredagskväll redan och idag blev min One Piece klar. Jag är näst intill löjligt stolt över att jag lyckades med mitt projekt. Nog för att den har sina små missar men på det stora hela så gick allt förvånansvärt bra. Siris klänning blev också fin men tyvärr så är storlekarna på mönstren ganska fel. Jag köpte mönster i storlek 74 men skulle tro att Siri kan använda den efter sommaren. Vilket ju inte var min tanke från början. Men det är ju trots allt bättre än att den blir för liten och hon aldrig skulle kunna ha den. Då har jag dessutom tid att hitta de perfekta knapparna till den.

One Piecen är egentligen lila men ser på bilden väldigt blå ut.    

Idag har jag varit och tågat för ökade bistånd för att stoppa mödradödligheten i världen. En viktig fråga då det är så många som 1000 kvinnor som dör dagligen pågrund av bristande förlossningsvård, osäkra aborter som utförs av okunniga med mer. Vi vill nu att minst 10 % av Sveriges bistånd skall gå till blad annat sexualundervisning och bättre vård för kvinnor i tredjevärlden. 

Uppslutninge får klart godkännt då det var enligt GP över 100 vagnar som gick mellan Järntorget och bältesspännarparken. Dessa vackra regnskydd prydde våra vagnar. Efter marschen gick vi mammor och pappor och både lunschade och fikade. 

Imorgon skall jag och lika pysselgalna S åka till stoff och stil för att handla lite tyger. Sedan skall vi hem och kika på hennes symaskin och se om vi kan få lite ordning på den. Just nu lever den tydligen sitt eget liv. Dessutom får hon hem en ny vagn imorgon och hon skall sy egna syfletter. Varför kan man inte göra det till min? Så tufft! Kanske blir en Buggaboo när det är dags för sulky? Why not liksom? Ser fram emot shoppingen och vem vet, kanske en fika. 

Nu hoppas vi precis som vi gjort alla andra dagar att detta var finalen och att det från och med nu inte kommer bråka mer i Siris mage. Första blöjbytesfria natten på en vecka! Senaste veckan har ju Siri behövt ungefär ett paket blöjor om dagen på grund av den elaka magsjukan. Men inatt blev det inga byten och kanske att det börjar ge sig nu. Även om morgonens blöja inte visade några tendenser på att magvirustet hade gett upp. Jag tycker så ofantligt synd om henne. Igårkväll hade hon ett helt omöjligt magknip och låg och vred och vände på sig. Hon gnydde och gnydde och vaknade just då hon somnat om igen. Så höll det på i vad som kan tyckas en evighet. Magen har ju inte gjort ont på henne förut, varför börja nu då? Räcker det inte nu? 

Herr magvirus jag ber dig vänligt  men bestämt att lämna vår bostad och du är INTE välkommen tillbaka!

P.s korrigerar vid datorn, mobilblogga suger. Halvainlägget tycks vara försvunnet och allt var en enda röra. Nu inväntar jag appen innan jag gör fler försök att blogga från mobilen. D.s

Min Crème Caramel blev knug!

Med tanke på att min ugn som nämnt är hundra grader för varm för att laga Crème Caramel trodde jag det var kört när jag satte in smeten i ugnen. Men två timmar senare hade den faktiskt stelnat och den var inte bränd hör och häpna. Nu har den dessutom hunnit svalna och jag har hunnit smaka på en! Faktum är att Crème Caramel är så gott att jag blir näst intill tårögd. Mums! Väl investerade kalorier! 

Nu är jag ju varken fotograf eller konstnär men så är ser den i alla fall ut.   

Ja det gick mint sagt över när jag slängt ihop en crème caramel för att först när den skulle in i ugnen inse att den lägsta temperaturen på min ugn är cirkus 100 grader högre än vad min caramel skall tillagas i. Om det överhuvudtaget blir en caramel och inte fullkomligt bränns sönder och samman så kommer den att vara så gott som sönderkokad. Nu står den i min 180 grader varma ugn så får vi helt enkelt se vad som händer. Jävla gasspis! I hate you!