Ganska suddigt till en början. Skyller på att Frans filmat.
Det är ju inte första gången som hon skrattar men däremot första gången vi fått det på film. Och jag vill ju inte påstå att det är något hon bjuder på till vardags. Men idag har vi legat och skrattat en lång stund. Nu sover hon så sött. Man blir nästan lika trött av att skratta som av att gråta. Men då föredrar vi det förstnämnda.