Nu är dagen slut och Siris mage har åter igen börjat bråka med henne, stackars skruttan. Jag har använt mig av samma  knep som fungerade mot det onda i morse men det tycks sitta djupare på kvällen. Vi har börjat ge minifom droppar och hoppas på att se resultat av dom inom ett par dagar. Mellan det onda är hon ju en så glad tjej och vill att hon skall slippa det dumma! Nu sitter hon så gott i mitt knä och jollrar, hon berättar en massa skoj för mig och ler stort när jag svarar henne. Frans är på jobbet och är hemma om knappt två timmar, längtar efter att han ska komma hem, jag vill visa hur duktig jag varit. Jag har suttit hela kvällen och pillat ihop ett inbjudningskort till Siris dop och jag behöver dessutom hjälp med det sista. Hoppas kunna skicka iväg dom i början av nästa vecka.

Jag blir varm i hela kroppen när hon ler mot mig, glad rakt in i själen!

Hon mår bättre idag och jag har fått en hel del tips om hur man skall göra den där dumma magen snäll och idag har hon kunnat bajsa då hon behövt och varit en mycket lyckligare tjej. Dessutom har vi nu införskaffat minifom och ska se om det fungerar annars blir det semperdroppar. Men vi hoppas på att vi inte ska behöva krångla mer nu.